IBM och Vasaloppet

2013 - Vasaloppet i molnet

Inför 2013 har Vasaloppet valt IBMs molntjänst IBM SmartCloud Enterprise för hosting av vasaloppet.se. Att utnyttja molntekniken ger Vasaloppet ytterligare flexibilitet att anpassa kapacitet efter efterfrågan. Då Vasaloppets webb är mycket hårt belastad under själva vasaloppsveckan krävs stor kapacitet med mycket god prestanda, medan belastningen under övriga året är lägre. Just denna flexibilitet får Vasaloppet med IBMs molnteknik, utan att göra avkall på kvalitet och tillgänglighet.

2010 - Förutspå din sluttid

IBM SPSS ger dig bättre insikter och ett mer tillförlitligt beslutsunderlag, både i dag och i framtiden. Med SPSS kan företag bli effektivare och nå sina mål, genom att identifiera och utnyttja nya konkurrensfördelar via prediktiv analys - kunskap om framtida händelser utifrån historiskt data. Precis som den här prognosen kan hjälpa dig att hålla stavtaget före konkurrensen i 'I fäders spår' på väg mot Mora

2009 - Statistik på längden

Nytt för 2009 års upplaga av Vasaloppet var verktyget IBM Cognos 8 Business Intelligence som gjorde det möjligt att ta ut uppgifter från den enorma mängd information som samlas om deltagarna under Vasaloppsveckans nio lopp. För att göra jämförelser och föra statistik eller bara för att det är roligt. Intressant för åkarna själva i synnerhet och sportjournalister, statistiker och skidintresserade i allmänhet.

2008 - Resultat i nya kanaler

2008 blev det möjligt att följa enskilda åkare, med mellantider, prognos om sluttid, avstånd till ledaren etc, på en interaktiv karta på Vasaloppets webbplats genom ett samarbete mellan IBM och Google Maps. En s.k. mashup, som samlar data från olika källor, applikationer och webbtjänster i en kombinerad tjänst med information som presenteras i användarens webbläsare.

2007 - Vasaloppet.se pallar trycket

Resultattjänsten på vasaloppet.se är tillgänglig – och har besökare – året om. Men under Vasaloppsveckan har webbplatsen uppåt 60 miljoner träffar från besökare från hela världen. För att klara den enorma belastningen skapade IBM 2007 en datorlösning som kunde mata ut data på Internet med en hastighet långt över 100 megabit/s.

2006 - Outnyttjad kraft till forskning

Forskning för att hitta botemedel mot epidemier och svält kräver ofantliga mängder datakraft. Den enorma kapaciteten hos IBMs System p5-servrar utnyttjas aldrig helt, inte ens då trafiken på vasaloppet.se är som mest intensiv. Därför donerade IBM och Vasaloppet outnyttjad datakapacitet till forskning genom projektet World Community Grid. Läs mer här

2004 - Nu är datorerna en del av loppet

IBM fortsätter att använda datatekniken för att förhöja upplevelsen av Vasaloppet för deltagarna, deras familjer och vänner. Nu är det t ex möjligt att få följa varje deltagare via SMS och få meddelanden från varje kontroll med mellantiden och det beräknade klockslaget för målgången i Mora.

Nytt för i år är att även den allra första kontrollen - Smågan efter 10,5 km - ingår i tjänsten vilket gör prognoserna mycket säkrare. Eftersom det varken finns el eller fast telefoni i Smågan skickas tiderna därifrån till Mora via GPRS.

Antalet datorer som deltar i tävlingen har ökat kraftigt de senaste åren. Till vardags sköter Daladatorer Vasaloppet och dess webbplats med servrar och 30 persondatorer. Under Vasaloppsveckan tillkommer 70 IBM ThinkPad i ett nät som byggs upp temporärt. Samtidigt flyttas webbplatsen till IBM i Kista.

2000 - Snabbare Vasaloppstider än någonsin förr

Tidtagning med hjälp av ChampionChip ersatte streckkodsavläsningen helt år 1998. Varje deltagare hade nu en transponder fäst på fotleden. Sensorer vid de olika kontrollerna identifierade åkarna och skickade startnummer och mellantider till en dator i Vasaloppets hus i Mora. Därifrån sändes data vidare till IBM i Kista där den sammanställdes till tidrapporter som var tillgängliga för alla via Internet.

Tack vare den nya tekniken var det nu möjligt för familj, vänner och andra intresserade att följa varje enskild åkare genom hela loppet, från kontroll till kontroll, på Vasaloppets webbplats. År 2000 blev det möjligt att göra det i sin mobiltelefon, via WAP.

Med hjälp av de lagrade tidsuppgifterna kunde varje åkare efter loppet få en utskrift av sin egen åkprofil, med passertider för varje kontroll och åkhastigheten mellan kontrollerna och för hela sträckan.

1989 - Persondatorerna tar över loppet

Persondatorerna klev in i Vasaloppet år 1989. På IBMs uppdrag utvecklade då Moraföretaget Daladatorer ett persondatorbaserat system för resultatservice.

Speakern fick nu tillgång till en IBM PC där han kunde se åkarnas placeringar och tider direkt på skärmen. Vid omklädningsrummen kunde åkarna nu få sina diplom utskrivna direkt på plats, kompletta med namn, klubb, placering och åktid.

Systemet förfinades med åren och från 1994 försågs elitåkarna med ChampionChip transpondrar som gjorde det möjligt att få deras mellantider vid kontrollerna helt automatiskt.

1983 - Elektronisk tidtagning snabbar upp rapporteringen

Ett stort steg framåt när det gäller säkerhet och snabbhet i tidrapporteringen togs 1983 då elektronisk tidtagning infördes. Tiden registrerades när åkarna passerade en fotocell på mållinjen, men startkorten togs fortfarande om hand manuellt. Resultaten överfördes via modem från målet direkt till IBM-datorn, så man slapp springa med disketter.

1975 - Hålkorten lämnar loppet

Att skicka data fram och tillbaka mellan Stockholm och Mora via modem gick lite för långsamt, så IBM flyttade åter igen upp en dator till Mora. Den här gången var det lilla och för sin tid nätta System/3 som rymdes i en enda lastbil tillsammans med det 15-tal bildskärmar med diskettstationer som nu ersatte de gamla hålkorten.

Ett problem som IBM haft under åren var att skidlöparnas startkort var svåra att läsa efter många timmar av snö, svett och blåbärssoppa. Nu försågs de med en streckkod som gjorde att de kunde läsas maskinellt.

Snabbheten i systemet imponerade bland annat på Svenska Dagbladet som skrev: "Den digra resultatlistan på över 9 000 namn var komplett redan en timme efter det att siste man gått i mål. Det hade inte gått utan IBMs dataservice. Så det så!"

1974 - Bakhalt i spåret men full fart i målet

Under den stora bakhalkans år 1974 var det bara 7 853 av drygt 9 300 anmälda åkare som fullföljde hela loppet. Trots det var det en strid ström av skidlöpare i målfållan vid femtiden på kvällen då ca 20 personer i minuten gick i mål, en var tredje sekund. Då var det hektiskt för de funktionärer som rev av startkorten, stämplade dem och trädde dem på spett - och för de ungdomar som sprang med spetten till Strandens skola där IBM nu hade sin tillfälliga datacentral.

1971 - Rymdteknik i Vasaloppsspåret

När IBM körde sitt femte Vasalopp 1971 ersattes de vid det här laget mycket ålderdomliga hålkortsmaskinerna av moderna stordatorer, två IBM System/360.

Vid målet i Mora stansades hålkort dock precis lika manuellt som tidigare, men informationen skickades nu från kortläsande terminaler via telenätet till datorerna, som stod i IBMs datacentral på Gärdet i Stockholm. Alla data bearbetades med hjälp av ett system som hade utvecklats för det amerikanska rymdprogrammet några år tidigare (HASP - Houston Automatic Spooling Program) och resultatlistorna skrevs ut på stenciler i Mora.

1967 - Hålkort ger resultat på 60-talet

Deltagarna i Vasaloppet 1967 hade en liten men viktig nyhet fästad vid sin nummerlapp - ett inplastat kort med deras startnummer. Med dagens mått var IT-lösningen inte särskilt sofistikerad, men den fungerade:

  • När en åkare kom i mål i Mora rev en funktionär bort startkortet och stämplade det med tiden. Korten samlades på spett och transporterades till IBM i församlingshemmet.
  • Bildskärmar förekom på den här tiden mest i science fiction-filmer och det fanns definitivt inga i Mora. I stället stansade frivillig personal från IBMs idrottsklubb in startnummer och tid på hålkort.
  • Därefter plockade hålkortsmaskinerna fram information om namn och klubb ur det kartotek med 6 857 kort - ett per deltagare - som hade stansats när anmälningarna togs emot. Resultatlistor sammanställdes och skrevs ut på stenciler.
  • Som datanät både vid insamlingen och distributionen av data fungerade snabbfotade skolungdomar som sprang mellan målet, församlingshemmet och tävlingsexpeditionen.
  • När den sista åkaren hade gått i mål producerade IBM på bara några timmar även deltagarlistor i namnordning och klubbordning, vilket imponerade stort på både Vasaloppsledningen och den samtida pressen.

Hålkortsmaskinerna var tunga - bara en s k tabulator vägde 1,5 ton - så församlingshemmets parkettgolv täcktes av med skivor av lamellträ som skydd mot trycket. Två stora lastbilar behövdes för att transportera maskinerna till Mora.

1966 - Kaos och köer i fäders spår

"Det svenska kösamhället" var ett begrepp på 1960-talet. Sällan har det väl illustrerats så tydligt som vid målet i Vasaloppet 1966, då många deltagare tvingades stå i kö i flera kilometer innan de till sist fick gå i mål.

Fram till slutet av 1950-talet hade Vasaloppet lockat något hundratal skidlöpare varje år. Men sedan växte loppet snabbt. Mellan 1964 och 1966 fördubblades antalet anmälningar från 3 240 till 6 857 och det manuella systemet för resultatredovisning var helt enkelt för långsamt för att klara anstormningen vid målet.

Arrangörerna fick utstå mycket kritik och insåg att de behövde hjälp av något som var snabbare än människor, nämligen datorer. På sommaren kontaktade de därför IBM som skött resultaten vid bland annat OS i Tokyo och Innsbruck samt VM i skidor i Oslo 1966.