Innan det skapades smarta byggnader var kontoren världens största energiförbrukare och den största producenten av växthusgaser. Lampor lyste hela natten, sprinklers vattnade gräsmattor medan regnet öste ner och luftkonditioneringen fortsatte hålla en temperatur på 20° i tomma lokaler. När de smarta sensorerna tillslut kom, sänktes energiförbrukningen med 30 %.
Innan våra vägar blev smarta var sådana här scener allmänt förekommande i hela den civiliserade världen. Ensamma förare i stillastående eller långsamt krypande fordon satt fast i “trafikstockningar”. De skickade otaliga meddelanden och ringde oräkneliga samtal från handburna apparater. Varje år förbrukade de 10,7 miljarder bränsle utan att komma någon vart. Produktivitetsförlusten är än idag omöjlig att uppskatta.
Gatorna blev både lugnare och tystare i och med införandet av smarta säkerhetssystem. Tidigare kallade medborgarna högröstat på polisen för att larma om plånbokstjuvar, biltjuvar eller beväpnade rånare. Men när poliserna själv armerat sig med analyssystem och datormodellering kunde de förutse på vilka platser brott riskerade att begås och snabbare ingripa mot brottslingar i städerna.
Innan det skapades elektroniska arkiv, samlade patientinformationen mer damm än insikt. Informationen klottrades hastigt ned på papper och låstes in i skåp. Déjà-vu-upplevelser var vanliga då samma prover gjordes om på olika sjukhus, och patienterna tvingades upprepa sin sjukdomshistoria för nya läkare. Vissa blev till och med sjukare istället för friskare då läkarnas oförbätterligt svårtydda handstil oundvikligen ledde till misstag.
Innan smarta skolsystem skapades, knåpade eleverna längst bak i skolbussen små lappar med ursäkter som “vår hund åt upp Pers läxa i algebra” eller “Susannes uppsats var så bra att vi behöll den!” Föräldrarna kunde inte följa barnens skolgång online, 30 % av eleverna misslyckades i slutexamen varje år och i en internationell skolranking föll USA till 25 plats i matematik och 24 i naturvetenskap.
Över hälften av all alstrad energi nådde aldrig ens den minsta apparat. Den här videon illustrerar metaforiskt mänsklighetens dröm om att en dag bemästra elflödet. När sensorer, mätare och chips till slut byggdes in i allt från tvättmaskiner till kraftledningar kunde folk äntligen minska energikostnaderna, utsläpp och ett skamlöst slöseri.
Player Windows Media Player Quicktime Mpeg player for Linux |
Bandwidth |
|
Innan järnvägarna blev smarta, var “proppfulla” tåg vanligt. Resenärerna hade mindre personligt utrymme än hönorna på en hönsfarm och var tvungna trängas med sina medpassagerare i en obekväm intimitet. Tack vare digitala sensorer kan stationerna nu förutse överbelastning och automatiskt sätta in fler tåg.
Innan smarta system kunde förutse och hålla tillbaka hotande störtfloder, var invånarna i Nederländernas låga kustområden tvungna att använda manuellt fyllda sandsäckar och hålla tummarna för att de skulle hålla vattnet borta. Då 55 % av landet ligger under havsytan och 65 % av dess BNP produceras i riskområden gav smarta fördämningar upphov till floder av glädjetårar.
Innan smarta informationssystem skapades var folk tvungna att personligen inställa sig på hälsovårdscentraler, passexpeditioner, postkontor, ambassader eller andra administrationer. I långa led, som kallades "köer", stod folk i timmar och väntade på sin tur. I början på 2000-talet kunde man tack vare elektroniska formulär slippa köa samtidigt som administrativa kostnader minskade med miljarder euro.
Innan smarta livsmedelssystem skapades, visste inte folk varifrån deras mat kom. Ägg, kyckling, nötkött, tomater, fisk, eller ingredienserna i en burk jordnötssmör var totalt ospårbara. Och så även källan till e.coli, listeria och salmonella som varje år orsakade 76 miljoner fall av matförgiftning.
Innan smarta elnät skapades hade folk ingen aning om sin elförbrukning. Miljarder watt slösades bort på standby-lampor teveapparater, stereos och videospelare som lyste dag som natt. Kraftnäten förlorade varje år nog energi för att försörja Indien, Tyskland och Kanada med el. Det enda svaret på en ökad efterfrågan var att alstra mer. Med smarta elmätare kunde folk till slut se sin elkonsumtion i realtid, vilket minskade efterfrågan, utsläpp och i slutändan antalet elverk.
